1 Okt 2010 kl: 00:00

”Sverige måste våga skapa egna stjärnor”

Hans första fem parfymer sålde slut på en månad. En otrolig bedrift och aningen oväntat. Särskilt med tanke på att Ben Gorham dittills ägnat sin karriär åt att blända basketpubliken med snyggt spel. Årets Uppstickare fortsätter sitt väldoftande segertåg över hela världen i knivskarp konkurrens, som grundare av och kreativ chef för Sveriges första dofthus. Varför det snurrar på så bra för honom? Kanske för att han är otroligt ihärdig, törs be om hjälp och omger sig med folk som kan mer…

Hur ser egentligen en jobbdag ut för dig?
– Antingen sitter jag på ett flygplan till någon förhandling eller så har jag möten på kontoret. Eller så kan man hitta mig i fabriken i Lin-köping, pillande på något.

Vad händer under 2011?
– Nya lanseringar står för 20 procent av vår tillväxt nästa år. Samtidigt fokuserar vi på att varje butik säljer ordentligt och håller budget. Vi hoppas också öppna två nya butiker, i Paris och London.

Hur är det att vara Uppstickare i Sverige?
– Idén om kollektivet är tydligare här jämfört med de flesta andra ställen som jag har bott på. Svenska skolan tar hand om den stora massan men ger begränsade möjligheter för individer som sticker ut. Det finns enormt mycket kompetens och talang så jag tror att Sverige måste våga skapa egna stjärnor som går ut i världen. Och hitta sätt att lyfta och backa dem. Det som var tuffast för mig med att starta bolag i Sverige var att det inte fanns så mycket stöd eller struktur. När jag började göra ljus i mitt kök på Söder var det svårt att veta vart jag skulle vända mig.

Vad är det största hindret som du övervunnit?
– Ett hinder som dök upp tidigt var att ha balans mellan kreativitet och ekonomi, att inte låta den ena drabba den andra. Att skapa en produktion som håller måttet enligt min vision. Jag insåg tidigt att det fanns människor som kunde göra det mesta bättre än mig. Så jag omgav mig med dem, och så är det än i dag. Jag har otroliga människor kring mig.

Du har blivit utnämnd till Sveriges bäst klädde affärsman. Berätta lite om ditt modeintresse.
– Jag trodde först att det grundade sig i fåfänga men det har blivit något väldigt kreativt. En viktig del av mig och ett sätt att uttrycka mig. Jag har alltid velat ”bli någon”, och drömt om att vara eller leva på ett visst sätt. Kläder hjälper mig att bli den där människan som jag vill vara. Kläder kan ge rätt känsla. Skräddade kostymer får mig att känna mig ibland stark, ibland trovärdig. Medan rivna jeans är mer frihet, naturligt, till exempel.

Hur ser din klädbudget ut då?
– Mer än jag har råd med. Jag går till ett skrädderi här i Sverige, Bauer. De är de enda som finns kvar i Skandinavien som syr enligt gamla traditioner. Allt är handsytt, inget är limmat. Skrädderiet har funnits sen 1800-talet och gått i arv. De senaste två åren har jag sytt upp fem kostymer där. Idén med att skrädda något är det närmaste designer jag kommer. Jag bestämmer tyg, snitt, detajer, silhuetter …

Vad har du för drömmar och mål?
– Om man är en serieentreprenör som jag så kommer idéerna på löpande band. Jag känner att jag kan och vill prova allt. Men jag har lärt mig vikten av att fokusera, att prova en sak i taget. Just nu är mitt fokus på Byredo. Från början hade jag en idé om att jag ville göra dofter för alla, från 17-åriga tjejer och killar till 95-åriga damer och herrar. Och det verkar ha blivit så. Det är min största framgång.

Ben Gorham
Ålder: 33 år.
Bor: På Södermalm i Stockholm.
Gör: Parfymkreatör. Grundare av och kreativ chef för dofthuset Byredo.
Familj: Sambon Natasa, tvååriga dottern Ines. Pappa och yngre halvbror i Buenos Aires i Argentina, mamma och lillasyster i Toronto i Kanada.
Intressen: Har precis börjat surfa. Kunde klämma in det under senaste affärsresan till Australien, i Sydney. Får chansen snart igen i Japan.
Motto: Viktigt att inte ta saker för givet.
Antal tatueringar: Oräkneliga. De första när han var 17 år – mormors namn och en liten indianflicka.
Antal språk som Ben behärskar: Två. Engelska och svenska. Önskar att franskan vore bättre och att han hade lärt sig hindi, för att kunna prata med släkten i Indien.

Foto: Jezzica Sunmo

 

Se hela listan med Uppstickarna 2010, plats 1-25

Se hela listan med Uppstickarna 2010, plats 26-100

Läs mer om Uppstickarna 2010