Så undviker du kulturkrocken
12 Dec 2013 kl: 00:00

Så undviker du kulturkrocken

Interkulturkonsulten Christine Beckman är född i Sverige, uppvuxen på Mauritius och tog studenten i England. Dessutom har hon studerat och jobbat i bland annat Sverige, Frankrike, Kongo Kinshasa och på Island. Hennes breda erfarenhet av olika kulturer gjorde att hon skrev boken Från kulturkrockar till kulturmöten, där hon vill väcka nyfikenhet kring andra kulturer och samtidigt lära andra hur man kan undvika kulturkrockar och vanliga fall-gropar.

 

– Möten med nya kulturer är i dag en självklar del av vardagen, oavsett om du jobbar i Sverige eller internationellt. Ofta fungerar det bra, men lika ofta kan det ställa till onödiga och tidsödande missförstånd, inte minst i affärssammanhang. Genom att lära sig om olika kulturer kan skillnaderna istället berika och bli en tillgång i arbetet.

 

Gruppkultur, prestationskultur eller relationskultur? Hur vi umgås, gör affärer, pratar och agerar varierar beroende på vilken kultur vi tillhör. Oskrivna regler, sociala koder, affärsstrukturer och mentaliteter ser helt olika ut beroende på var vi befinner oss. Som ett exempel berättar Christine Beckman att svensk managementkultur är helt unik.

 

– Vi svenskar har en tendens att tro att vi är normala. Men jag skulle säga att vår affärskultur är abnorm i resten av världen. Våra platta organisationer och strävan efter teamkänsla återfinns ingen annanstans. I de flesta andra länder ses det som -positivt att ha lite rivalitet mellan kollegor. Och att vara tjenis med chefen är ett svenskt fenomen.

 

Att den svenska kulturen skiljer sig från många andra länder var någonting som Christine Beckman själv fick uppleva när hon som 20-åring flyttade tillbaka hem till Sverige.

 

– Jag som alltid hade sagt att jag var svensk fick en chock. Allting var annorlunda mot vad jag var van vid. Folk tyckte att jag var kaxig, pratade för mycket och hade attityd. Om jag till exempel fick bra resultat på en tenta sa jag det. Jag tog för stor plats helt enkelt, jag var inte normal.

 

Men frågan är inte vad som är rätt och fel, normalt och onormalt. Frågan är hur vi ska dra nytta av olikheter istället för att låta dem bli ett hinder, menar hon.

 

– I en relationskultur är det till exempel mycket värre att avbryta ett intressant möte än att låta nästa möte bli försenat. Har du ett givande samtal får du inte avbryta det bara för att någon väntar. Sedan är många andra kulturer mer formella jämfört med den svenska. I England har de en mer gammaldags artighet, männen hjälper kvinnorna att bära väskor och håller upp dörrar till exempel. Engelska kvinnor kan tycka att svenska män är rena bufflar. Och i gruppkulturer, som i exempelvis Asien, är hierarkier oerhört viktiga. Genom att förstå dessa olika kulturella koder kan vi vända kulturkrockarna till givande kulturmöten.

 

Christines tre råd på vägen

1. Ha tålamod. I början kan din utlandsflytt -kännas som en förälskelse. Allting är roligt och spännande. Därefter är det -vanligt att känna sig nedstämd. Du är inte konstig om du känner dig under isen en period, det går över.

2. Snoka. Ta reda på så mycket som möjligt om landet du ska jobba i. Prata med människor, snoka reda på en -annan utlänning som har -jobbat i just det land du ska åka till och be om råd och tips.

3. Rätt attityd. Ha samma attityd till att lära dig den nya kulturen som till att lära dig det nya språket. Det är minst lika viktigt.