Föregående Nästa

Lyssna dig till framgång

Lyssna dig till framgång
13 juni 2011

Du ser läppar röra sig, uppfattar att ljud formas – och ändå går budskapet inte in. Varför är det så? Du har allt att vinna på att bli en god lyssnare. Så här behärskar du den ädla konsten.

I radioprogrammet Äntligen helg med Breitholtz och Berg deklamerar Carina Berg med stolthet att hon har inhandlat ett paket ”Finska kulor” som present till de två programledarna. Hon refererar till ett tidigare samtal där det framkom att Breitholtz och Berg är några av de få personer i Sverige som uppskattar dessa märkliga marmeladkulor. ”Men varför säger du så?” frågar en upprörd Daniel, ”jag sa ju att jag avskyr Finska kulor!” Ställd svarar Carina: ”Förlåt, jag lyssnade nog bara på mig själv.”

Det ovanliga med den här konversationen är inte att Carina Berg så uppenbart har missuppfattat vad hennes samtalspartner har sagt, det händer hela tiden. Det unika är att hon erkänner att hon lyssnar mer till sig själv än till den hon talar med.

När vi ska presentera oss i ett mingelsammanhang är vi många som bara hör oss själva. Trots att merparten har haft samma namn sedan födseln koncentrerar vi oss så mycket på att lyckas uttala vårt eget förnamn att vi helt missar vad den andre säger. Vi hör ljudet, ser munnen röra på sig, men sekunden därpå är informationen som bortblåst: Var det Maria eller Marie hon sa att hon hette? Eller var det något helt annat – Mona kanske? Bengt..?

Nästa gång det händer kan du ursäkta dig med att ditt arbetsminne tillfälligt blev överbelastat. Du koncentrerade dig på att uppfatta andra saker, som dofter, synintryck – och ditt eget namn.
– Hjärnans arbetsminne klarar bara av att ta in och bearbeta en begränsad mängd information på en gång, säger minnesforskaren Helena Westerberg.

Arbetsminnet, eller korttidsminnet som det också kallas, är centralt för vår inlärningsförmåga. Det fungerar som en sluss, där ny information bearbetas. Det som inte är relevant förpassas bort till glömskans land och det vi uppfattar som viktigt kan lagras i långtidsminnet. Hur många saker vi kan hålla i minnet samtidigt varierar med ålder och biologiska förutsättningar. Barn brukar generellt klara av att hålla fyra till fem saker i minnet samtidigt, medan vuxna klarar sex till sju. En stor del av den förmågan avgörs av dina gener, men det går faktiskt att påverka arbetsminnets kapacitet också. Signalsubstansen dopamin gör att nervcellerna kan kommunicera och med hjälp av centralstimulerande läkemedel som exempelvis Ritalin, kan vi höja hjärnans koncentrationsförmåga. Men hur gör jag om jag inte vill ta till fullt så drastiska medel för att bli en bättre lyssnare?
– Låt hjärnan arbeta regelbundet. Försök att komma ihåg bankomatkoden innan du kollar svaret på din fusklapp. Eller lös sudoku, säger Helena Westerberg.

Med detta sagt bör man även komma ihåg att arbetsminnet är känsligt. Kapaciteten kan tillfälligt påverkas av yttre faktorer som stress, sömnbrist och sjukdom. Dessutom tillägger Helena Westerberg att förmågan att uppfatta vad andra säger till stor del handlar om intresse – vi hör det vi vill höra.

Har du någon gång suttit på en middag i goda vänners lag och hört en rolig anekdot berättas, samtidigt som du börjar bli otålig i väntan på poängen? Historien är kul, men ändå rycker det lätt i benen – inte av spänningen över att få höra upplösningen, utan för att du har en berättelse på samma tema. Det behöver för all del inte ens vara en rolig historia du ska berätta, du vill bara flika in att du också har något att säga – du har också varit på Thailandssemester, haft vinterkräksjukan eller fått en konstig julklapp av din mamma.

Fenomenet skulle välvilligt kunna tolkas som att vi bekräftar varandra och skapar gemenskap genom historierna, att de väver samman våra referensramar. Cynikern skulle säga att vi helt enkelt har blivit allt mer självupptagna.

En välvilligare tolkning är att det är ett utslag för vår tidsanda. I en värld där vi konstant bombarderas av intryck klarar vi inte av att ta in alla budskap. Därför förmår vi bara att lyssna till det som trots allt ligger oss närmast: vår egen inre röst. Alltså twittrar vi på likt galna talgoxar i hopp om att någon därute ska höra oss, men vi uppfattar inte vad andra svarar. Dialogen är lika död som ironin.

Jag vänder mig till retorikkonsulten Elaine Bergqvist, i hopp om att hon som kan konsten att tala så att andra lyssnar, även känner till det omvända förhållandet.
– När vi träffar någon för första gången ägnar vi de inledande sekunderna till att placera personen i ett fack för att vi ska ha något att förhålla oss till. Men blir du medveten om din inre röst kan du också stänga av den när du träffar nya människor. Då kan du uppfatta vad de säger, säger Elaine Bergqvist.

Så vad kan vi vinna på att bli bättre lyssnare?
– Du har allt att vinna! Till att börja med får du en karmaeffekt. Alla människor är mer eller mindre självupptagna. När du visar att du är intresserad av att lyssna på vad motparten har att säga kommer du att vinna sympati.

Tänk dig att lilla Lisa kommer till dagis för att berätta den senaste nyheten från hemmafronten: ”Min pappa har brutit benet!” utbrister hon. Kompisen Hampus hakar på genom att säga att hans pappa också har brutit benet en gång. Nu kastar sig Stina in i samtalet med det revolutionerade inlägget ”Jag har en pappa!” Och Bosse replikerar blixsnabbt: ”Jag har en mamma.”

Byt ut armbrottet mot valfri företagsfloskel, klä småknattarna i kostym och du har något som till stora delar liknar ett vanligt ledningsgruppsmöte. Många som talar, väldigt få som lyssnar.

En person som har stor erfarenhet av detta är Åsa Coey, som arbetar med organisationsutveckling.
– Det är inte ovanligt att personerna runt ett styrelsebord bara väntar på en lucka i samtalet för att kunna föra fram det som är viktigast för just hans eller hennes avdelning. Individerna talar till sig själva i stället för att höra på vad de andra säger.

Vår emotionella kapacitet är en viktig ingrediens i konsten att lyssna, menar Åsa Coey. Övar vi upp förmågan att lyssna, och i förlängningen även vår EQ, vår emotionella intelligens, finns allt att vinna: bättre karriärmöjligheter, bättre betalt och ett lyckligare privatliv.
– Konsten att lyssna handlar om att kunna underordna det jag vill ha för stunden och i stället ta in vad den andre säger, för att i förlängningen nå mina mål. Det handlar inte om att vinna det enskilda slaget, utan hela kriget.

 

Organisationskonsultens bästa karriär-lyssnar-tips:

Håll truten.
Utveckla din impulskontroll och ställ kontrollfrågor till dig själv innan du uttalar dig: Stödjer det du tänker säga det gemensamma målet eller göder det bara ditt ego?

Öva simultankapaciteten.
Lär dig att lyssna parallellt till vad den andra och dina fördomar säger dig. Öva i vardagssituationer: Lyssna på vad som sägs, håll koll på vilka tankar det väcker inom dig och ställ sedan en vänlig kontrollfråga för att se om budskapen stämmer överens – du kommer troligtvis att bli överraskad!

Stoppa egot.
Alla vill vara betydelsefulla och framhäver gärna sig själva genom att tala. Om du i stället lyssnar och undviker konfrontationer kan du vinna mycket på lång sikt.

Visa vägen.
Genom att föregå med gott exempel – att ställa enkla, respektfulla frågor för att försäkra dig om att du har förstått vad den andre har sagt – kan du höja medvetandet i en grupp. Det kommer även att gagna din framtida karriär.

Källa: Åsa Coey, vd Centre for outstanding leadership.

Retorikerns bästa karriär-lyssnar-tips:

Stäng av din inre röst.
Lär dig känna igen din egen, inre röst och öva på att stänga av den.

Sluta prata om dig själv.
Förankra inte det den andre säger till dig själv genom att referera till egna erfarenheter. Stryk de konstanta referenserna till dig själv, som i ”jag tycker”, ”jag känner”, ”jag vill”.

Fråga mer!
Be personen du lyssnar till att utveckla sitt resonemang.

Källa: Elaine Bergqvist, vd Zebra Utbildning.

 

Gabriella Sköldenberg
Publicerad 13 juni 2011
Föregående Nästa

Shortcut-teamet

Klara Stefansson

Klara Stefansson

Webbredaktör
Amanda Berglund

Amanda Berglund

Art Director
Therese Johansson

Therese Johansson

Redaktör
Josefin Svenberg

Josefin Svenberg

Chefredaktör