1 Mar 2012 kl: 00:00

Karriärdag: Från rot till blomma

 

7.00 Klockan ringer i lägenheten på Kungsholmen – till ingen nytta. Gustav har redan varit vaken i en timme. Tre månader gamla dottern Charlie har inte insett tjusningen med att sova på morgonen och hon jobbar hårt för att få med sig både Gustav och mamma Jennie i sin alldeles egna dygnsrytm.

 

 

7.43 Morgonluften är kylig och Gustav är rosig om kinderna när han kommer fram till Kungsholmens lärocentrum. I lärarrummet dukar kollegan Kim fram lyxfrukost med nybakta frallor, fil och müsli. Trots att arbetet som ett av Miljöpartiets språkrör är ett heltidsjobb, och ofta mer än så, har Gustav valt att fortsätta undervisa.

– Det är spännande och ärofyllt att jag har fått det här politiska förtroendet, men politiken gör mig inte till människa. Det är i klassrummet jag känner mig hemma och det är som lärare jag identifierar mig.

 

En trappa ner, i ett klassrum där tiden har stått stilla sedan början av 90-talet, trängs eleverna med dunjackor, cola-burkar och en gammal  oh-apparat. Varje onsdagsmorgon träffar Gustav sin vuxenklass som han undervisar i praktisk demokrati. I dag ska några elever redovisa sina grupparbeten, och Gustav berättar hur viktigt det är att ingjuta självförtroende i eleverna. Som killen i skinnjacka. I dag ska hans grupp berätta om väktarvåld, men det är bara han på plats.
– Jag tycker att det är jättebra att du är här i dag. Du redovisar din del. De andras arbete kan inte du ta ansvar för, säger Gustav.

 

 

Sedan får vi höra att Gustav i flera veckor har peppat och berättat om egna tabbar han har gjort när han har pratat inför publik – allt för att avdramatisera redovisningen för killen i skinnjacka. När det är tio minuter kvar av lektionen tar killen mod till sig och ställer sig längst fram i klassrummet. Med händerna i fickorna berättar han utan ett enda stödord vad han har lärt sig. Gustav står intill och nickar uppmuntrande då och då.
– Det är det här som är tjusningen med lärar­yrket. En morgon i klassrummet är minst lika lärorik som en hel dag i riksdagen, säger Gustav.

 

9.53 Lektionen avslutas och dagens andra raska promenad påbörjas. På drygt tio minuter har han hunnit passera Stadshuset och tagit sig över Strömmen till Riksdagshuset. På väg till våning nio, där Miljöpartiets kansli håller till, passerar han lunchmatsalen där två städerskor gnor. Han hälsar glatt i farten och städerskorna stannar upp.

– Där har du en som jämt är glad. Många här i huset är trevliga, men han sticker ut, viskar den ena kvinnan till den andra.

Gustav, som redan är långt borta i den ljusa korridoren, hör inte. I stället gläds han åt att mötet med Volkswagen börjar först 10.30, och inte 10.00 som det stod i hans kalender.
– Nu hinner jag till och med ta på mig en slips.

 

 

10.25 På dörren in till Gustavs kontor sitter en stor affisch från Lärarförbundet upptejpad: Låt inte barnen betala krisen! I en bokhylla står en digital fotoram och tuggar fram semesterbilder, och kikar man ut genom fönstret har man en strålande utsikt över Slottet och Söders takåsar. I den gröna besöksgruppen sitter Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, och Karin Svensson Smith, klimat- och transportpolitisk ansvarig i partistyrelsen, och går igenom mötet med bilföretaget som snart ska börja. Matilda Westerman, Gustavs pressekreterare, kommer precis från frisören och sticker in huvudet för att se så att allt är under kontroll innan mötet börjar.

– Vad snygg du är i håret! säger Gustav.

 

Sedan vänder han sig mot Lise och Karin:
– Jag har tagit inspiration från Kim Jong Il vad gäller frisyrer på mina medarbetare. Man får välja mellan fem olika och alla påminner om min egen, säger han och får kvinnorna att skratta.

Han rättar till slipsen och efter en snabb koll i spegeln är han redo att möta Volkswagens direktör Sten Forsberg med följe.

 

 

11.33 Efter en timme har Sveriges i särklass mest miljömedvetna parti och ett bilföretag kommit fram till att de har en del gemensamt. Det pratas om handböcker för kommuner som vill installera biogaspumpar, speciella bilpooler och gemensamma debattartiklar. När mötet avslutas har Gustav inom loppet av två timmar stöttat 20-åringar som kämpar med sina gymnasiebetyg och, tillsammans med kostymklädda herrar från Europas största bilproducent, funderat över vilket bränsle vi bör använda i våra bilar 2030.

 

 

13.07 Taxin stannar utanför Sveriges radio på Gärdet i Stockholm och Åsa och hennes pressekreterare Sven Elander går igenom den skräniga foajén. Här ligger lunchrestaurangerna på rad och ljudnivån vittnar om att Radiohuset byggdes långt innan foodcourttrenden skulle slå igenom. Men bakom vaktkuren och snurrdörrarna råder lugnet. De visas in till ett väntrum och går snabbt igenom den kommande intervjun innan det är dags för Åsa att sätta sig i studion och intervjuas i P4 Extra med Erik Blix.

 

Under en låt berättar Erik om bilköerna han hamnade i och som höll på att sätta stopp för hela sändningen. Att kallprata med Åsa om bilar och problemen de ställer till med är ett säkert kort. Hon är ett stort cykelfan och tar sin sjuväxlade svarta citybike från hemmet i Hägersten in till Riksdagshuset så ofta det går. Därför nappar såklart Erik på det faktum att Åsa tog taxi till radiostudion, och när sändningen går igång är det bland det första som deklareras till P4:s lyssnare.

När bilarna är avklarade blir samtalet mer avslappnat och intervjun avslutas med hur det är att segla med en papegoja.
– Min sambo har husdjur och när vi är ute med båten får de följa med. Papegojan och jag hade svårt för varandra i början. De lever ju i par och den såg nog mig som en inkräktare. Men nu tycker jag att den är rätt charmig. Fast det enda den kan säga är ”hej då”. Jag kanske borde ta det som en pik.

 

 

14.10 Det tar emot för Åsa att återigen be om en taxi, men de senaste dagarna har hon känt sig krasslig och varit tvungen att lämna cykeln hemma. Men framme vid Riksdagshuset trotsar Åsa sin förkylning och tar trapporna upp till kansliet. På hennes rum vilar en innebandy­klubba och ett badmintonracket i ett hörn och som ytterligare ett bevis på en sund livsstil har en fruktskål gjort sig hemmastad på soffbordet. Hon slår på datorn och kollar igenom mejlen innan det är dags för det gemensamma tre-fikat.

 

I fikarummet finns inte en pappersmugg så långt ögat når. Åsa gör i ordning en kopp earl grey och hejar på Gustav som fångar upp en banan ur den bruna Ekolådan. Att Åsa och Gustav får tid att prata med varandra mitt i veckan är ovanligt. Ofta ses de bara på kansliet på tisdagar, resten av tiden leder de Sveriges tredje största parti på olika håll. De är båda överens om att delat ledarskap inte är något som passar alla typer av organisationer, men att det är en bra lösning för Miljöpartiet.

 

 

– Jag tror att tiden när en person pekade med hela handen är förbi. Vi måste snacka ihop oss och se till hela gruppen. Våra riksdagsledamöter skulle klara sig utmärkt utan oss, men vi leder och talar för en hel rörelse och ett delat ledarskap kan se och höra mer, säger Gustav.

 

– Dessutom är det en fördel för oss: att ha någon att bolla med och dela på ansvaret. Och för den mänskliga dimensionen är det ett stort plus. Vi lär oss av varandras erfarenheter och får tid över för privatliv, säger Åsa.

 

Just erfarenheterna pratades det mycket om när det stod klart att det var den unga och erfarna Gustav Fridolin och, den för allmän­heten mer okända, Åsa Romson som skulle leda partiet. Åsa tackade nej till en plats i riksdagen vid valet 2006 och hade bara suttit i riksdagen i nio månader när hon valdes till språkrör.
– Det är klart att det gick snabbt och ibland önskar jag att jag hade suttit längre, men jag är övertygad om att en djup förankring i partiet är viktigare än riksdagserfarenhet. Dessutom har Gustav den biten, säger Åsa.

– Åsa har akademiska verktyg som få politiker besitter och jag är stolt över att få jobba ihop med henne, säger Gustav.

 

 

15.55 Förutom några viskningar och ljudet av papper som vänds är det tyst i kammaren. Om fem minuter börjar dagens votering och riksdagens talman slår klubban i bordet och ber ledamöterna ta plats. Åsa har åkt hem för att förbereda sig inför kvällens debatt i Aktuellt, så i dag är det bara Gustav som sätter sig vid det halvcirkelformade bordet nedanför talmannens stol. Klubban slår än en gång i bordet och omröstningen tar fart. Det går i ett rasande tempo och efter en drygt 20 minuters lång röstkavalkad där allt från allmänna arvsfonden till EU:s exportkontroller avhandlas drämmer talmannen klubban i bordet för sista gången i dag.

 

 

19.45 Åsa har fått några timmar hemma i lägenheten i Hägersten och har hunnit förbereda sig inför kvällens tv-debatt om klimatpolitik. Nu plockar hon undan resterna från kvällens middag och beställer en taxi till tv-huset. När hon tar på sig jackan får hon ett ”hej då” från papegojan Aston, och hon kan inte låta bli att småle.

På väg in mot stan plockar bilen upp Sven och de hinner gå igenom några faktauppgifter innan taxin stannar utanför SVT. Vid entrén står redan miljöminister Lena Ek (C) med sin pressekreterare, och de fyra hinner växla några ord innan Lena och Åsa visas in till sminklogen. Där sitter Jens Henriksson, vd för Stockholmsbörsen och tidigare statssekreterare för Socialdemokraterna. Han ska vara med i Aktuellt för att förklara eurokrisen och stöd­paketet till krisdrabbade länder, och medan de får sina näsor pudrade småpratar de om den hög­aktuella eurofrågan.

 

 

21.21 Debatten mellan Lena och Åsa blir het. Lena står fast vid att Sverige är bäst i Europa på klimatpolitik, men Åsa är av en annan uppfattning:

– Sverige har halkat efter på flera viktiga områden, exempelvis förnybar energi och grön teknik.

Till slut får programledare bryta diskussionen och både Åsa och Lena ser lite uppjagade ut. Den gröna politiken är en brännande fråga som engagerar många, det märks inte minst på Facebook där Åsa får en hel del uppmuntrande kommentarer efter sändningen.

 

21.40 Det är en lugn kväll i Stockholm och medan gatulyktorna letar sig in i baksätet på taxin ringer Åsa sin sambo Fredrik. Det har varit en lång dag och i morgon åker hon till Kommun- och landstingsdagarna i Västerås.

– Trots att vi är två språkrör så blir det en hel del jobb, men det är det värt. Jag vill inte bara sitta och förvalta det någon annan har gjort – jag vill själv vara med och påverka.

 

 

ÅSA ROMSON:

TITEL: Språkrör för Miljöpartiet, jurist och forskare i miljörätt.

ÅLDER: 39 år.

BOR: Lägenhet i Hägersten, Stockholm.

FAMILJ: Sambon Fredrik, katten Tjära och papegojan Aston.

BAKGRUND: Uppväxt i Salem i södra Stockholm. 1993 blev hon ledamot i Grön ungdoms förbundsstyrelse och mellan 2002 och 2010 satt hon i kommunfullmäktige i Stockholms kommun. I valet 2006 valdes hon in i riksdagen, men avstod sin plats till förmån för en doktorandtjänst inom internationell miljörätt vid Stockholms universitet. 2010 blev hon återigen invald och bara nio månader senare valdes hon till språkrör.

KONTAKT: asa.romson@riksdagen.se

 

GUSTAV FRIDOLIN:

TITEL: Språkrör för Miljöpartiet, författare, folkhögskolelärare. Sitter även i styrelsen för Högskolan på Gotland.

ÅLDER: 28 år.

BOR: Lägenhet på Kungsholmen, Stockholm.

FAMILJ: Frun Jennie och dottern Charlie.

BAKGRUND: Uppväxt i skånska Vittsjö och i Haninge utanför Stockholm. Medverkade som elvaåring i Juniorjeopardy och gick samma år med i Miljöpartiet. Året därpå debuterade han i talarstolen på partiets kongress. Blev som 19-åring rekordung riksdagsledamot efter valet 2002. 2006 gav han ut sin första bok och började även arbeta som reporter på Kalla fakta.

KONTAKT: gustav.fridolin@riksdagen.se

 

 

 

LÄS MER:

 

Karriärdag: Per Lernström

Från klassens scenapa till hela Sveriges fredagsmys – Pär  är idolen som bossar över ett parlament.

» Häng med Shortcut bakom kulisserna

 

 

 

Karriär med Cirkus Cirkör

Tilde Björfors är cirkusdirektören som tar sig an halsbrytande projekt. Målet: att förbättra världen.

» Följ med Tilde, en vanlig dag på jobbet