Ekolantbrukarjobbet är redan taget, det har ju Arlabonden Elin. Och vi kan inte alla jobba med att programmera räknesnurror för koldioxidkompensation eller skriva kokböcker med enbart närproducerade råvaror i recepten. Nej, framtidens miljöjobb finns någon helt annanstans.

– Vi ser att många av våra studenter i miljöekonomi går till myndighetsvärlden, som har börjat få upp ögonen för miljökraven nu, säger Patrik Söderholm, professor i national­ekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Ämnet miljöekonomi har funnits i den akademiska världen sedan slutet av 1960-talet men de senaste åren har intresset, helt logiskt, ökat markant. I studierna ingår bland annat samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar och samhällets möjligheter till styrmedel
i olika miljösammanhang.

– Mycket handlar om hur statlig och kommunal styrning kan utformas för att göra det bästa för miljön, att hela tiden väga kostnader mot effekter. Men vi ser också ett ökat intresse från industrin, här uppe framför allt från gruvindustrin, säger Patrik Söderholm.

Många av miljöekonomerna hamnar på statliga verk som Vägverket och Naturvårdsverket. Sverige är ju visserligen, i jämförelse med många andra länder, relativt förskonat från klimatförändringarna, men ett varmare klimat och en rikare nederbörd kommer ändå att ställa högre krav på våra vägar och broar – minns bara väg­rasen på västkusten för några somrar sedan.

Lyfter man blicken mot Europa kommer särskilt Medelhavsländerna att påverkas av klimatförändringarna – och kanske inte alltid på de sätt man tänker på i första hand. Med en högre temperatur kommer det att behövas mer vatten, och en befolkning som blir allt äldre kommer att behöva hjälp att hantera värmen. Här gäller det att hitta nya lösningar för tillförande av vattenresurser – och en utvecklad hälso- och sjukvård för att möta behoven hos en åldrande befolkning utsatt för högre värme. Äldreboende i norra Europa är kanske ingen dum framtidssatsning för den som säkert vill ha jobb om 20 år?

Det varmare klimatet kommer dock att slå hårdast mot u-länderna, inte minst på grund av de högst begränsade ekonomiska resurserna. En fungerande infrastruktur för vattenförsörjning väntar fortfarande på sin lösning, och den som knäcker den nöten behöver inte vara rädd för att bli arbetslös de närmaste hundra åren.
En stor del av klimatdiskussionerna kretsar annars kring vårt resande. Att resa miljövänligt, med tåg, eller att inte resa alls, anses väl som de enda acceptabla alternativen för den riktige miljövännen. Men det är faktiskt inte helt kört för den som vansinnigt gärna vill jobba inom flygindustrin. Forskaren Angelica Hull på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm håller på att utveckla ett jetplansbränsle med en utsläppsnivå jämförbar med rent vatten. En plats i hennes forskargrupp borde också garantera (ett välbetalt) arbete de närmaste åren. Alternativt kan man ta plats i Richard Bransons miljögrupp som siktar på världens första flygning på biobränsle innan 2008 är slut. Bränslet ska vara egentillverkat, dock inte av etanol som har den, för ändamålet en smula negativa egenskapen, att den fryser på 4 600 meters höjd.

Den som ändå hävdar att bästa vägen till ett friskare klimat går via ett minskat resande bör kanske vända sig mot den smått 1990-talsbefläckade branschen för videokonferenser. Glöm pixliga bilder och släpande ljud – dagens system ger känslan av att sitta i samma rum även om mötespartnern finns i Taiwan. Tekniker som kan finslipa systemen ännu mer behövs dock alltid, precis som designers som kan inreda mötesrummen och beteendevetare specialiserade på gränssnitt (efter­som tekniken ska märkas så lite som möjligt).

Om vi backar tillbaka innanför Sveriges gränser så kommer också marknaden för certifieringskompetens att öka. När företag, och myndigheter, lägger ner förmögenheter på att miljöanpassa sina verksamheter så vill de såklart också att det ska synas.
– Certifikat ska utvecklas och branschanpassas och sedan måste givetvis någon också se till att de efterlevs. Så nog kommer det att finnas en framtid för miljökompetens i den branschen, säger Patrik Söderholm.