|
Det var en gång för länge, länge sedan… ett land där man skulle vara feberfri minst en dag innan man gick till jobbet (eller skolan) igen efter att ha varit sjuk. Men det var som sagt ett tag sen. I dag verkar den inställningen höra bättre hemma i sagornas värld. Nej, nu sväljer vi ett par alvedon och masar oss till jobbet ändå, trots att kroppen värker, näsan rinner och hostan skallrar. För vem skulle annars göra vårt jobb?
– När det gäller en vanlig förkylning brukar man säga att den kommer på tre dagar, stannar i tre dagar och går över på tre dagar, säger Martin Laurell, verksamhetschef på akutkliniken på AS, Malmö allmänna sjukhus. – Under den tiden är det inte mycket man kan göra, förutom att vänta. Men många har inte det tålamodet, efter två dagar åker de till vårdcentralen och vill ha penicillin, vilket är helt onödigt eftersom det oftast inte hjälper ett dugg.
Så vad ska man göra då? – Man ska lyssna på kroppens signaler. Feber och trötthet är ett sätt för kroppen att signalera att du behöver ta det lugnt. Kroppen jobbar för att identifiera bacillerna och väcka upp immunförsvaret och det kräver energi. Du hjälper kroppen genom att slå av på tempot.
Men är det farligt att ta ett par alvedon och gå till jobbet ändå? – Om febern är så lindrig att den går ner efter ett par alvedon så är det förmodligen ingen större fara, nej. För dig i alla fall. Men då glömmer du dina medarbetare. En förkylning smittar mest de första dagarna, så är det någon gång du ska hålla dig hemma så är det då.
Och ändå envisas vi med att gå till jobbet. Flera rapporter visar att – Sjuknärvaro är mycket vanligt i oreglerade, kunskapsintensiva jobb, där man har ett väldigt stort eget ansvar, säger Marika Hansson, forskare på Arbetslivsinstitutet. – Det finns ingen annan som gör mitt jobb så jag vet att om jag är borta så ackumuleras allt, jag får själv ta igen det när jag kommer tillbaka. Det är en starkt bidragande faktor till att man går till jobbet trots att man kanske borde vara hemma.
Två andra faktorer som Marika Hansson pekar ut är arbetsintensiteten och konkurrensen – som båda ökat de senaste åren. Är man inte tillräckligt stark och välfungerande så platsar man helt enkelt inte. Och det verkar snarare vara det än rädslan för mindre i lönekuvertet som gör att vi masar oss till jobbet.
Har ni sett att karensdagarna har någon betydelse? – Om man tittar på arbetsmarknaden som helhet så kanske det har betydelse. Men jag är tveksam till om det verkligen gäller för de kunskapsintensiva jobben. Jag tror att man skulle behöva bryta ut den statistiken för att få ett korrekt svar. Jag är ute och föreläser mycket och min uppfattning är att karensdagen betyder väldigt lite i den här typen av jobb.
Men om man nu bara måste jobba och inte känner sig sämre än att man kanske klarar av att vara på jobbet ett par timmar. Hur gör man då? – Stanna hemma. Jobba hemma. De flesta av oss har ju telefon och mejl. Man ska absolut inte försöka vara någon stålman och motionera eller basta bort förkylningen, det kan vara direkt livshotande eftersom vissa virus sätter sig på hjärtmuskeln. Men några lugna timmar framför datorn är ingen fara.
Anna Matzinger
Källa:*2002:8. Sjuknärvaro. Förekomst och utvecklingstendenser.
Tidigare publicerad mars 2008 |
