Ekonom är kanske det tråkigaste man kan säga att man jobbar som när man träffar nya människor på en fest. När jag numera berättar att jag läser till lärare blir det en helt annan reaktion. Alla har en åsikt om vad som är en bra lärare och det finns ett genuint intresse bakom följdfrågorna som folk ställer. Lärare har alltid funnits med som ett alternativ för mig. Den primära tanken var att bli ekonom. Sen hade jag tänkt växla bana någon gång efter 40. Nu kom lärarbanan tidigare än jag hade trott.

Jag har en magisterexamen i ekonomi från Uppsala. När jag blev klar 2007 började jag jobba som redovisningsekonom på Ericsson, men var inte nöjd med det. I stället började jag som säljare på ett litet IT-support­företag. Jag hade något slags hopp om att det skulle passa mig, annars hade jag inte sökt jobbet. Antingen passar man som säljare eller inte. Man måste verkligen gilla hetsen och tävlingen. Det är bara siffrorna som räknas och det är väldigt tydligt vad man åstadkommer eller inte.

Efter ett och ett halvt år kom finanskrisen och det gick sämre för företaget. Som en följd av det blev jag av med jobbet och började arbeta som snickare i min svågers företag. Det var en otroligt kul omställning från säljjobbet. Som säljare kan du ringa 20 samtal utan att det blir ett möte. Som snickare bygger du en vägg och då blir det en vägg. Du kan väldigt tydligt själv påverka vad som händer.

Tanken var att jag skulle börja läsa på lärarhögskolan redan samma höst, men det var så roligt att jobba som snickare att jag fortsatte ett år till. Jag ska bli gymnasielärare i ekonomi och det räcker för mig att komplettera med tre terminer på lärarhögskolan. Det är också ett skäl till att jag har valt att göra det. Tre terminer är inte så blodigt.
Det var en stor omställning att börja plugga igen. Det är visserligen mycket frihet, men mest vill jag bara bli klar. Jag är färdig med att sitta i skolbänken och att inte ha några pengar. Det är tufft att ha jobbat ett par år och sen gå ner på studiemedel igen.

Så klart att jag hoppas bli en lärare som inspirerar, en lärare som eleverna kommer ihåg. I mitt yrke kommer jag ju att ha möjligheten att förändra någons liv till det bättre. Jag lockas av att se människor utvecklas. Det var lite spännande att komma ut på första praktiken och se om läraryrket var så rätt som jag trodde. Det visade sig vara häftigt, superroligt. Det är jobbigt att leva på studiemedel, däremot tänker jag inte så mycket på att lärare har dåligt betalt. Jag har ju gått in i det med öppna ögon och vet villkoren. Men kanske är jag mer förbannad när jag är 35 år och mina ekonomkompisar är miljonärer.