”Det var ett mörkt hål där solen hade varit”
29 Apr 2015 kl: 00:00

”Det var ett mörkt hål där solen hade varit”

Finansvalpar drillade på Wall Street, fruktade stjärnadvokater, mysteriesniffande Sherlock Holmes-typer och en hisnande jakt efter liv i andra galaxer. Vi har träffat fyra personer vars yrken skildrats som actionspäckad Hollywoodunderhållning – för att se hur väl fiktionen lirar med verkligheten. Det här är del 1/4 i artikelserien ”Fiktionens förlagor”

Del 1: ”Mannen var misstänkt för mord.”

Jakten på gömda galaxer, jordtvillingar och spöklika solförmörkelser. Det låter som ett hopplock av olika science fiction-filmer, men är vanlig grå vardag för astronomen Alexis Brandeker. Nästan i alla fall.

– Tyvärr skulle en film om mitt liv bli enormt tråkig, det är inte så mycket Hollywood-action. Jag jagar förvisso stjärnor och planeter utanför vårt solsystem, men processerna är så långsiktiga att det är svårt att fånga på vita duken utan att fuska. Men OM en film skulle göras skulle Michael Nyqvist spela mig, han är lagom vanlig!

”Det är i det närmaste otroligt att jag fått en fast tjänst där jag bor. Det finns omkring 200 verksamma astronomer i Sverige, men bara typ 40 fasta tjänster”

Alexis är docent i astronomi vid Stockholms universitet. Hans specialområde är hur stjärnor och planeter bildas, och vilka typer av planeter som finns i universum. Han leder det svenska deltagandet i Plato, ett stort europeiskt rymdprojekt för forskning om exoplaneter – planeter runt andra stjärnor än solen.

– Målet är att hitta jordtvillingar, planeter som liknar Jorden och där det finns störst chans för liv som vi känner det. Det absolut största genombrottet skulle vara att hitta liv på någon av dem.

Alexis har alltid velat bli astronom. Det var Carl Sagans tv-program Cosmos från 1980 som triggade igång fascinationen för rymden – som sedan bara har eskalerat.

– Jag var sex år när Cosmos visades på tv. Det var ju på engelska, med svensk text, men jag kunde inte läsa ännu, så min pappa fick översätta. Efter den serien lånade jag alla böcker som fanns om rymden på biblioteket och gick med i Stockholms Amatörastronomer.

Resan från ung rymdfantast till docent i astronomi har faktiskt lite av Hollywoods dramaturgi i sig: en livslång dröm, omöjliga odds och en stor dos flax.

– Det är i det närmaste otroligt att jag fått en fast tjänst där jag bor. Det finns omkring 200 verksamma astronomer i Sverige, men bara typ 40 fasta tjänster. Man kan få vara beredd att flytta mellan tidsbegränsade projektanställningar, ofta utanför Sverige. Det krävs både ett brinnande intresse, hårt jobb och en väldig tur, men det är absolut värt det.

Alexis mäktigaste rymdupplevelse utspelade sig under en total solförmörkelse i Bulgarien 1999.

– Det blev alldeles dunkelt, lite som att vara på botten av en simbassäng. Det började blåsa och fåglarna tystnade. Nu var det bara ett mörkt hål där solen hade varit, och man såg stjärnorna fast det var mitt på dagen. I den stunden kändes vår närvaro i solsystemet väldigt stark.