Men vilka blir konsekvenserna? Och är det verkligen ett arbetsklimat att sträva efter?

Framtiden är här. Så också kraven på den perfekta medarbetaren. Därför blir det allt viktigare för företagen att anställa rätt personer.

– Förr kände cheferna de människor man anställde men nu, när det är vanligare med större kontaktnät, kommer kontrollerna att öka, säger Annika Härenstam, forskare vid Arbetslivsinstitutet.

– Det är helt klart att arbets­givarna kommer att kontrollera sin personal mer i framtiden, säger trendanalytikern Göran Adlén.

USA sätter trenden. Allt fler företag jobbar med etikfrågor. Efter förtroendeskandaler som till exempel Enron, är en större koll av anställda en del av en global trend. Allt fler amerikanska företag anlitar exempelvis privatdetektiver för att jaga fram skelett i garderoben hos sina anställda. Men är det etiskt riktigt?

– Det är en integritetsfråga. Företaget måste fråga sig om det är värt priset att folk kan uppfatta företaget som integritets­kränkande. Det kan skapa dålig stämning och man måste fundera på om man vill ha ett arbetsklimat och en företagskultur där de anställda känner sig övervakade och kontrollerade av ledningen, säger Tommy Borglund, som doktorerat i företagsetik vid Handelshögskolan och nu är konsult på Hallvarsson & Halvarsson, ett konsultföretag som fokuserar på finansiell kommunikation.

Han märker tydligt av trenden att företag lägger allt mer resurser på rätt typ av rekryteringar utan lik i garderoben.
– Här i Sverige har vi en tradition att vi inte ska övervaka och kontrollera, här ska man anställa i förtroende. I USA är det mycket hårdare.

Men även i Sverige ser vi ett ökat användande av företagsdetektiver som anlitas för att kolla om du har putsat på ditt cv eller tricksat på något annat sätt.

– Dessutom pratas det mycket om till exempel små radiosändare, RFID, som man kan märka saker och personer med. Jag vet inte exakt hur man kan använda dem på anställda, men det finns säkert någon som kommer på något fiffigt, säger Sören Öman, vice ordförande i Arbetsdomstolen samt expert på person­uppgiftslagen.

Men redan i dag finns det spionprogram som kan installeras i datorn och som bland annat används av polisen. Programmet registrerar allt som sker på datorn – alla hemsidor som besöks, all trafik på internetbanker, alla gamla kärleksbrev. Kameror bevakar företagets entréer och korridorer och kortläsarna skvallrar om när och var du har passerat. Och med GPS kan ledningen se vart du rattar företagsbilen.

– Ju fler tekniska apparater vi använder, desto fler elektroniska spår lämnar vi efter oss. Det ger arbets­givare och andra fler möjligheter rent tekniskt att kontrollera människor, säger Sören Öman.

Det kan tyckas att den ökade kontrollen inte är så farlig. Men information som först verkar harmlös kan bli känslig eller integritetskränkande i kombination med annan information som finns tillgänglig i företaget.

– Vi vet att många arbetsgivare tittar på anställdas mejlkonversationer och vi vet att det förekommer drogtester, men vi har inte hunnit med den etiska debatten än. Men den kommer, och jag hoppas och tror att det kommer att leda till ett bättre samhälle, säger trendanalytikern Göran Adlén.

Vilka problem kan uppstå på arbetsplatsen om arbetsgivaren kollar för mycket?
– Misstroende i stället för förtroende. Ledningen måste väga fördelar och nackdelar mellan kontroll och att samtidigt ha ett fungerande system för etik och uppförandefrågor, säger Tommy Borglund.

Så här kan din chef kolla dig:

Företagsdetektiver

Anlitas för att kolla om den arbetssökande ljuger eller har hemligheter. De söker i databaser och offentliga register för att faktagranska cv:t. ”Våra undersökningar visar att 20 procent ljuger i sina cv:n, var åttonde kandidat sållas bort av det skälet. Och då kommer vi in rätt sent i rekryteringen”, säger företagsdetektiven Philip Jerlmyr
i Dagens Nyheter.

Drogtester

”Prövade fall i Arbetsdomstolen visar att domstolen gör en intresseavvägning mellan arbetsgivarens intresse och arbetstagarnas integritet. I de fall som har varit uppe i domstolen har arbetstagaren tyckt att provtagningarna varit ett otillbörligt intrång i integritetsskyddet”, enligt Sören Öman. Domstolens bedömning är att det ligger i arbetsgivarens intresse att drogtesta sina anställda om de har särskilt riskfyllda uppgifter (som säkerhetskänslig verksamhet) eller om de anställda till exempel ska stötta unga att inte börja med narkotika.

Mejl/nätövervakning/webb­kamera

Arbetsgivare kan med stöd av arbetsledningsrätten bestämma hur datorer på arbetsplatsen får användas. Arbetsgivaren får med ditt samtycke ta del av privat mejl och internetanvändning men de anställda måste känna till att kontroll kan ske. Huvudregeln är att arbetsgivaren får kolla all e-post som inte är privat. Ännu har inga sådana fall prövats i arbets-domstolen.
”Datainspektionen har dock i ett fall tyckt att det inte varit tillåtet att ha en webbkamera på arbetsplatsen”, säger Sören Öman.

RFID

RFID, radiofrekvent identifiering, fungerar som en vanlig etikett med streckkod, men RFID-taggen innehåller mer information och kan avläsas på avstånd, tvärs igenom kläder och väskor. RFID kan användas för att märka kläder, skor, böcker, sedlar och annat. Just nu pågår Datainspektionens utredning om hur RFID får utvecklas.

Utdrag ur brottsregistret

Var och en har rätt att få ta del av samtliga uppgifter ur bland annat belastningsregistret om sig själv. Denna rätt utnyttjas alltmer av arbetsgivare som utan uttryckligt stöd i lag begär att arbetssökande ska visa upp ett sådant vid anställningsintervjun. Hos Rikspolisstyrelsen hanterades drygt 40 000 registerutdrag år 2003, det vill säga mellan 700-800 registerutdrag i veckan. Rikspolisstyrelsen uppskattar att cirka 75 procent av alla som begär registerutdrag är arbetssökande. ”Nu ska en utredning se över under vilka förutsättningar det ska vara tillåtet”, säger Sören Öman.

Rekommendationer för övervakningen

Det svenska projektet Saltsa, ett samverkansprogram mellan Arbetslivsinstitutet, LO, TCO och Saco, driver forskning om aktuella svenska och europeiska arbetslivsfrågor. De har tagit fram en checklista för företag som vill införa elektronisk övervakning på arbetsplatsen.

Innan man inför övervakningen bör man vara överens med de anställda om:

Vilken typ av information samlas in och hur används den?
Får man någon överskottsinformation och hur behandlas den?
Hur, om alls, lagras informationen?
Vem har tillgång till den?
Är personen som övervakas informerad?
I vilken utsträckning kan individen påverka övervakningen?
Har arbetsgivaren de anställda med sig?